Kårobligatoriet2

Anna Ardin, tidigare utredare på SFS, anser att mitt argument för ett avskaffande av kårobligatoret inte håller. Hon menar att

"Majoriteten av studenterna tycker att kåren på deras lärosäte är bra och prioriterar rätt saker, och att de inte har något problem med obligatoriet. Anledningen till att man inte röstar kan vara flera, att alla alternativ man har att välja på anses vara acceptabla, eller att detaljerna i utbildningspolitiken inte är prioriterade för individerna att sätta sig in i utan att man överlåter det mandatet till andra som har lust att rösta. Majoriteten av studenterna engagerar sig inte i kårpolitiken, efterom det fungerar."

Visst så kan det säkert vara. Men ett argument om att kårerna fungerar bra och att det är därför som studenter inte röster håller bara inte. Varför är ett högt valdeltagnade i kårval inte lika viktigt som ett högt valdeltagande i riksdagsval eller Europaparlamentsval? Om det är kåren som ska utse representanter till universitetsstyrelsen som ska representera studenterna, och inte kåren, bör fler vara engagerade i valen.

Och varför är det självklart att det enda sättet att bedriva studentinflytande på är genom dagens kårsystem? Det kan säkert finnas andra sätt som är mer representativa och legitima. Studentinflytande är viktigt, men kårobligatoriet är ingen garant för ett bra studentinflytande.

Det här med lärarledd tid i högskolan

Att lite resurser satsas på studenter som läser på humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar är ingen nyhet. Jag uttalade mig om det i DN för någon vecka sedan och nu har VK fortsatt på samma spår. Många som läser tex statsvetenskap, som jag gjort, har en till två föreläsningar i veckan. Sammanlagd tid med lärare är ca tre, fyra timmar per vecka, i grupper på allt från 15 till 60 personer eller fler. Lägg till att studier visar att oavsett hur mkt lärarledd tid man som student har lägger man ca 15-16h per vecka på självstudier. Detta gör att dessa så kallade heltidsutbildningar har svårt att vara just det, det finns en gräns för hur mkt de flesta studenter lägger ner på egen hand. För vissa passar det säkert bra att spendera hela sin studietid med en bok på biblioteket, men för andra funkar det sämre. Bra kvalitet kräver möjlighet att ställa och få svar på frågor, diskussioner och mer än bara konsumtion av text. Samt, om högskolestudier reduceras till att bli självstudier, vad är då skillnaden mellan att läsa på högskolan och att vara innehavare av ett bibliotekskort?

Plugga=Hångla

Kul att vår kampanj som vi lanserade på Almedalen i somras fortfarande lever! Svenskt Näringsliv har en artikel om det som publicerades igår.

LIten och stark eller liten och svag?

Eva har skrivit ett mkt bra inlägg om att våga vara stor och att ta plats och att vägra se sig som ett offer.

Kårobligatoriet

I UNT kan man läsa att Uppsala Studentkår genom ett fullmäktigebeslut bestämt att de inte längre är principiellt för ett avskaffande av det obligatorium som tvångsansluter studenter till kåren på det lärosäte man läser vid. Märkligt tycke jag, en organisation eller för den delen en kår som tror på sin egen verksamhet borde inte behöva en lag som tvingar en viss del i befolkningen att vara en del av den. Visst finns det problem med att studentinflytandet i de former det har idag kan komma att minska men samtidigt, när valdeltagande på vissa kårer ligger på runt 5 % hur representativt är då det inflytande som studenterna eller rättare sagt kårerna har? Ett avskaffande av kårobligatoriet leder i bästa fall till att kårerna blir bättre på att tala om allt bra som de gör och får fler att få upp ögonen för och engagera sig i den viktiga verksamhet de bedriver. Det skulle kunna leda till ett ännu bättre studentinflytande än vad vi har idag.

Andra på samma tema.

Uppdaterat. Hanna Wagenius skriver om samma sak och Nicke Grundberg

Veckan som är

Igår var jag på LSUs ordförandenätverks första möte. Känns som en bra möjlighet att själv få ta del av erfarenheter från andra i liknande situation. I eftermiddag ska jag och Eva och Christian ha ett första möte för att starta arbetet med att ta fram ett nytt visionsdokumnet för Saco Studentråd, kommer bli en fantastiskt roligt arbete! Jag är ansvarig för området ekonomi, tips mottages gärna om vad Saco Studentråd bör/ska/kan tycka där.

Trend Index

I förmiddags var jag på en presentationa av en rapport gjor av Studentmedia.se som undersökt vad unga i högstadiet, gymnasiet och högskolan har för förväntningar på sitt kommande yrkesliv. Intressant var att vård/häls/läkemedel vad den populäraste sektorn hos alla grupperna och SKL var populärare än UD.

Anders Flodström, Universitetskanlser, och Lars Leijonborg, högskole och forskningsminister, kommenterade rapporten tillsammans med en representant från näringslivet, en högskolestudentoch en gymnasist. Leijonborg sa några bra saker som att han ville höja fribeloppet och han och Anders pratade om hur viktig praktik är för studenter. En annan klok åsikt var att utbildningar snarare ska formas utifrån studenters drömmar än efter näringslivets krav och önskemål. En utbildning är något jag som student ska ha glädje av och kunna förädla hela livet medans näringslivets behov varierar.

Första styrelsemötet

Första dagen av det första styrelsemötet för Saco Studentråd 20089 har just avverkats. Bra diskussioner har först och jag blir allt säkrare på att det här kommer bli ett bra år! Imorgon fortsätter arbetet med att ta fram verksamhetsplanen för det kommande året, spännande!

Avgifter i högre utbildning

På DN-debatt skriver idag Lars Leijonborg om hur kvaliteten i högskolan ska höjas. Ett metod för detta är att införa avgifter för studenter för tredje land, dvs de studenter som kommer från ett land utanför EES som söker sig till Sverige för högre studier. Ett annat förslag för att öka kvaliteten är att öka internationaliseringen av den svenska högskolan. Är det bara jag som anser att dessa två metoder är direkt motsägelsefulla? Avgifter är ingen garanti för högre kvalitet, särskilt som det inte finns någon garanti för att pengarna faktiskt kommer att komma högskolorna till det. Sen är det tveksamt om det är så lönsamt att införa avgifter då avgifter även kräver en massa extra administration och om kostnaden för administrationen kommer täckas av avgifterna är inte så säkert.

Däremot instämmer jag till fullo med Leijonborgs uttalande om att "Högskolan är ingen AMS-åtgärd". Satsningar på utbildning är rätt i hög- som låg-konjuktur, men inte som en åtgärd för att sopa undan arbetslöshet och därmed tillsätta än fler platser utan att ge samma tillskott i resurser.

Kvaliteten i högskolan behöver höjas, bland annat genom mer undervisningstid för studenterna och ökade möjlighet till praktik. Men kvaliteten höjs inte genom att vi börjar rekrytera studenter efter storleken på plånboken istället för deras kompetens.

Lönar det sig att byta högskola?

Jag har just lyssnat på ett mycket intressant seminarium på Saco om vilka effekter studenter som byter högskolan under sin utbildning får på lönen. Fördomen jag kom med var att examen från gamla etablerade högskolor som Uppsala, Lund, Stockholm skulle visa sig vara mer lönsam än examen vid mindre, regionala högskolor och att studenter som började på en liten högskola skulle tjäna på att byta till en större i slutet av sin utbildning. Men intressant nog verkar det vara ett byte som inte lönar sig, snarare tvärtom. De som hade bytt högskola, i någon riktning, hade lägre lön än den grupp som inte bytt ca 5 år efter examen. Slutsats är att det inte verkar löna sig att byta på kort sikt, på lång sikt vet vi däremot inte ngt. Kanske är det så att bytarna kommer ikapp i det långa loppet och kanske till och med går om, vissa grafer tydde på att det kunde vara så. Jag väntar med spänning på när det finns en färdig rapport att dyka än djupare ner i!

Gymnasieskolan

Mette Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har skrivit en mkt bra artikel. Det är dags att uppvärdera all typ av utbildning, inte bara den akademiska.

Sjukskrivning och studenter

I dagens UNT uttalar jag mig om problem som uppstår för studenter då möjlighet till deltidssjukskrivning vid studier inte är möjligt.

Det är på tiden!

Idag lämnar (c), (fp) och (m) in en gemensam motion där de föreslår att könsneutrala äktenskap ska vara möjligt från 1maj i år, det är så på tiden! Vi kan inte ha en lagstiftning som sorterar människor beroende på vilken människa de råkar vara kär i, om vi ska vara trovärdiga med en lagstiftning där alla är lika inför lagen är detta ett mkt viktigt steg. Sen håller jag med (kd) förslag om att separera vigselrätten från de religiösa samfunden men ser inte varför man i och med det måste avskaffa begreppet äktenskap. Att religiösa samfund ska ha en juridik funktion, som det är att viga människor tycker jag är märkligt och känns som en rest från den tid som kyrkan och staten inte var åtskilda, det är en rest som borde ha rensats ut för länge sen. Där är tex Frankrike och Belgien lite mer up to date.

Läs mer hos Eva, Annie, DN, SvD

Apoteksreformen

I senaste numret av Riksdag & Departement kan man läsa att oppositionen har för avsikt att riva upp apoteksreformen om de vinner valet 2010. Jag förstår inte vad det ska vara bra för och att gå till val på att riva upp reformen känns som ett slag i ansiktet på alla de farmacevter som drömmer om att kunna ha ett eget apotek. Bra att Farmacevtförbundet vågar tänka nytt och erbjuda ett bra alternativ för sina medlemmar som vill bli egna, tack vare det kanske enskilda apotekare vågar ta steget trots hotet från oppositionen.

Andra på samma tema: Eva Westerberg, Marie Wickberg

Jag skriver som en sosse

Enligt bloggparti.se skriver jag som en socialdemokrat, tätt följt av vänsterpariet och miljöpartiet. Vad kan man utläsa av det? Att jag är från Övik?

Rösta 7 juni!

Idag skriver Hanna Hallin, ordförande för LSU, och Björn Kjellström, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige, en gemensam debattartikel i DN. En Eurobarometerundersökning visar att enbart 1 av 3 svenskar vet om att det är val till Europaparlamentet i år. Det är skrämmande! Av de beslut som tas i svenska kommuner är ca 60% en direkt följd av beslut tagna i EU. Därför är det viktigt att vi noga väljer de som ska representera oss i Europaparlamentet. Att tro att det som händer i EU inte berör oss är långt ifrån sant.

Studenter och trygghetssystemen

SFS, TCO och Tria har släppt en rapport om studenters åsikter om den studiesociala utredning. I deras rapport framkommer det bland annat att 9 av 10 studenter vill se ett höjt studiemedel, att 1 av4 studenter väntar med att skaffa barn på grund av studier och att 8 av 10 tycker att studenter ska ha möjlighet till a-kassa efter avslutad utbildning.

De första två punkterna är jag helt med på, studiemedlet är för lågt och ställer till problem, särskilt för studenter med barn. Jag ställer mig mer tveksamtill varför det ska höjas med just 900kr som rapporten kommer fram. Jag skulle heller se en presentation av vad studiemedlet egentligen förväntas täcka. Den summa som studiemedlet ligger på idag verkar närmast tagen ur luften. Men en sak är säker, ska heltidsstudier faktiskt kunna vara det måste studenter få ett studiemedel som går att leva på.

Studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen är däremot inget att ropa på för att få tillbaka. Det är precis efter examen man som student är som mest utsatt och att då veta att man kan få ersättning om tre månader är inte mycket till hjälp. Vad som behövs är något annat, en arbetslöshetsförsäkring är till för de som arbetar, inte för de som studerar. Så varför inte införa en student-kassa? Ngt behövs för att fånga upp studenter efter examen om inte studenters kompetens ska gå till spillo och alla ska våga ta steget att bedriva högskolestudier. Jag vill se mer progressiva förslag än bara ett återinförande av något som ändå inte var så bra.

Twitter igen

Jag tror jag inte riktigit själv ännu förstått storheten med Twitter men det kommer nog uppenbara sig för mig i sinsom tid. Nu finns iallafall även Saco Studentråd på Twitter, som sacostudentrad.

För få studietimmar i högskolan

Idag uppmärksammar DN det låga antalet lektionstimmar som många studenter har på främst samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar. Det är inte rimligt att en heltidsutbildning enbart har 4-6 studietimmar per vecka. Utbildning med bra kvalitet kräver mer undervisningstid än så, att få träffa lärare under föreläsningar och seminarier är viktigt för att möjlighet att ställa frågor och få diskutera de ämnen som studeras. Ibland sägs det att kraven i högre utbildning är för låga och det är väl inte så konstigt att kraven sjunker i takt med mängden undervisning? Med mer undervisningstid kan kraven och kvaliteten höjas samt leda till att heltidsstudier faktiskt skulle vara just det.

Är det synd om studenterna?

Känner att det är massor som händer och diskuteras som jag borde kommentera, bland annat det som sas i Hallå P3 idag om studenters situation. Och nej, det är inte synd om studenterna. Sveriges studenter är inte några offer och vi har det långt bättre än vad studenter har i många andra länder, att få studera gratis är fantastiskt och något vi bör slå vakt om. Studiemedelsystem är även det ngt vi bör vara rädda om, att inte vara helt beroende av sina föräldrars ekonomi eller tvingas leva på enbart eget arbete bredvid studierna är mycket förmånligt. Men, att vara student idag är heller ingen dans på rosor. Att leva på studiemedel är inte alltid helt enkelt och det kan krävas en del för att få utgifter och inkomster att gå ihop, antigen genom ex tararbete, vars möjligheter begränsas genom fribeloppet, eller genom lån av föräldrar eller bekanta.

Jag tycker det är märkligt att flera studenter själva eldar på myten om den homogena studentgruppen där de allra flesta studenterna är i tjugoårs åldern och gör av med sina pengar på öl och att det är därför många studenter har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är inte alltid så smart att generalisera utifrån sig själv. Sanningen är att knappt hälften av Sveriges studenter är under 25 år och drygt 30% är 30 år eller äldre och cirka 25% av Sveriges studenter har barn. Studentgruppen är väldigt heterogen och en summa som vissa klarar sig väldigt bra på funkar inte för andra, och inte då för att de dricker för mycket öl, utan till exempel för att de har barn, studerar på orter med höga levnadskostnader etc

Vi ska inte tycka synd om studenterna, för studenter är inge offer. Men det betyder inte att dagens situation är bra.

För få studietimmar i högskolan

Idag uppmärksammar DN det låga antalet lektionstimmar som många studenter har på främst samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar. Det är inte rimligt att en heltidsutbildning enbart har 4-6 studietimmar per vecka. Utbildning med bra kvalitet kräver mer undervisningstid än så, att få träffa lärare under föreläsningar och seminarier är viktigt för att möjlighet att ställa frågor och få diskutera de ämnen som studeras. Ibland sägs det att kraven i högre utbildning är för låga och det är väl inte så konstigt att kraven sjunker i takt med mängden undervisning? Med mer undervisningstid kan kraven och kvaliteten höjas samt leda till att heltidsstudier faktiskt skulle vara just det.

Vad är facket idag?

Sitter och lyssnar på Studio 1 på P1 som handlar om fackens roll idag. De pratar mycket om hur facket måste förändras för att möta den framtida och nutida arbetskraftens förväntningar på facket för att det ska bli intressant att gå med i facket. En student uttalade sig och sa att hon nu var med i facket men förmodligen inte skulle bli det då hon blev yrkesverksam då hon trodde starkt på den egna företagandet och entreprenörskap. Vi måste bli bättre på att kommunicera att facket inte står i kontrast till eget företagande, många av Sacos medlemmar är egna företagare och entreprenörskap är inget som borde uppfattas som stående i kontrast till fackligt medlemskap.

Det är viktigt att facket kan erbjuda det som människor vill ha facket till, att erbjuda en försäkring till är kanske inte vad som lockar medlemmar. Arbetsmarknaden har förändrats och få av oss som är unga idag kommer att få guldklocka med tack för lång och trogen tjänst, att ha tillbringat hela arbetslivet på en arbetsplats är inget som varken lockar eller känns som möjligt. Den nya ordningen med fler korta tjänster i bland annat projektform ställer nya krav på facket och ska de kunna mötas behövs, tror jag, mer personliga lösningar. Här kan mentorskapsprogram, CV-granskning, test anställningsintervjuer o dyl vara något som den enskilda kan ha stor nytta av. Såväl som mer kollektiva lösningar som inkomstbortfallsförsänkningar.Det är dags att sluta ställa kollektiv mot individ och se att ett starkt kollektiv består av starka individer. Och vill vi behålla den svenska modellen med starka parter på arbetsmarknaden behöver vi behålla en hög organisationsgrad i de fackliga organisationerna

Twitter och första dan

Idag har jag börjat installera mig på Saco-kansliet men då jag ska vara på universitetet om en timme och lämna in min uppsats är jag inte helt här, inte i huvudet i allafall. Samt så har jag påbörjat en Twitterkärriär, jag är inte helt hemma på vad det innebär men bra blir det säkert. Mitt användarnamn är stinahamberg, enkel och bra.