.jpg)
Hoppet till ett piller
7 år sedan
fredag 11 december 2009
torsdag 3 december 2009
söndag 29 november 2009
lördag 28 november 2009
fredag 27 november 2009
onsdag 25 november 2009
söndag 22 november 2009
lördag 21 november 2009
tisdag 17 november 2009
Sacos kongress fantastiska mötespresidum
Beslut om att se över hur saco studentråds verksamhet kan stärkas har precis klubbats. Studenterna jublar!
måndag 16 november 2009
fredag 6 november 2009
Nordvision i oslo.
Nu tar vi paus för lunch och riskerar hälsan bland de svininfluensabesmittade norrmännen för medlemmarnas bästa!
tisdag 3 november 2009
Gofika
Gunilla bjuder på äggost, specialitet från bohuslän, som fika till saco styrelsen. Fantastiskt!
lördag 31 oktober 2009
torsdag 29 oktober 2009
webbsänd debatt
Under gårdagens LSU Forum webbsändes alla seminarier och debatter. För de som inte kunde vara på plats under gårdagen och de som vill se allt igen finns allt upplagt på www.lsu.se/live Det seminarium jag medverkade i var "Så undviker vi en ny 90-tals generation.
onsdag 28 oktober 2009
måndag 19 oktober 2009
fredag 9 oktober 2009
Sista dagen att kandidera!
Idag är sista dag för att nominera sina kandidater till Saco Studentråds styrelse 2010. Läs mer här!
onsdag 7 oktober 2009
Det här är vårt land
Självklart ställer även jag mig bakom det bloggupprop som pågår. Jag tror inte en sekund på att vårt land skulle vara varken ett bättre ställe att leva, rikare eller mindre konfliktfyllt om vi sparkade ut alla som fötts utanför våra gränser. Därför postar även jag denna film.
lördag 3 oktober 2009
söndag 27 september 2009
söndag 20 september 2009
fredag 18 september 2009
onsdag 16 september 2009
Avgifter i högskolan
I DNs huvudledare idag kan man läsa om något de kallar "onämnbara avgifter", regeringens förslag att införa anmälningsavgifter för studenter utanför EES gillas och det onämnbara de syftar på är att avgifter för svenska studenter.
Den svenska studentrörelsen, tillsammans med europeiska kollegor, har varnat för den smittoeffekt som avgifter för en grupp riskerar att få. Dvs att börja avgiftsbelägga en grupp leder väldigt lätt till avgifter för fler. När det gäller just studieavgifter så är det som vissa av kommentarerna på DN-ledaren säger att de svenskar som väljer att efter examen stanna i Sverige och arbeta indirekt betalar studieavgifter genom ett högt skatteuttag. Ska avgifter för svenska studenter införas måste skattesystemet ses över för annars kommer det inte bara vara bibliotekarier, arbetsterapeuter och sjuksköterskor som går back på sina studier. Ingenjörer, tandläkare och veterinärer riskerar att gå back de med och vad kommer då hända med motivationen att genomgå en högre utbildning? Och vad händer med kunskapsnivån i samhället?
Diskussionen om anmälningsavgifter är ändock intressant. Och att inte enbart begränsa avgifterna till utländska studenter kan ha sina poänger. Visst är det så att de utländska studenternas ansökningar är mer svårbehandlade och kräver mer administration och därmed blir dyrare. Men systemet blir lättare att utforma och administrera utan en massa undantag. Små avgifter för fler kan även leda till att stora avgifter för få kan undvikas och det är inte enbart utländska studenter som "okynnessöker" högskoleplatser. Det gör svenska studenter med. Jag ser heller inte att en öppning för anmälningsavgifter skulle vara att "rucka på principen om fri utbildning". Att betala för administration är en sak och för utbildning en annan.
Den svenska studentrörelsen, tillsammans med europeiska kollegor, har varnat för den smittoeffekt som avgifter för en grupp riskerar att få. Dvs att börja avgiftsbelägga en grupp leder väldigt lätt till avgifter för fler. När det gäller just studieavgifter så är det som vissa av kommentarerna på DN-ledaren säger att de svenskar som väljer att efter examen stanna i Sverige och arbeta indirekt betalar studieavgifter genom ett högt skatteuttag. Ska avgifter för svenska studenter införas måste skattesystemet ses över för annars kommer det inte bara vara bibliotekarier, arbetsterapeuter och sjuksköterskor som går back på sina studier. Ingenjörer, tandläkare och veterinärer riskerar att gå back de med och vad kommer då hända med motivationen att genomgå en högre utbildning? Och vad händer med kunskapsnivån i samhället?
Diskussionen om anmälningsavgifter är ändock intressant. Och att inte enbart begränsa avgifterna till utländska studenter kan ha sina poänger. Visst är det så att de utländska studenternas ansökningar är mer svårbehandlade och kräver mer administration och därmed blir dyrare. Men systemet blir lättare att utforma och administrera utan en massa undantag. Små avgifter för fler kan även leda till att stora avgifter för få kan undvikas och det är inte enbart utländska studenter som "okynnessöker" högskoleplatser. Det gör svenska studenter med. Jag ser heller inte att en öppning för anmälningsavgifter skulle vara att "rucka på principen om fri utbildning". Att betala för administration är en sak och för utbildning en annan.
fredag 4 september 2009
Studieavgifter på Irland
Läser i senaste numret Internationellt om högskolan från Högskoleverket att Irland med allra största sannolikhet kommer att införa studieavgifter för samtliga studenter från september 2010. Orsaken till omsvängningen är den finansiella krisen som har drabbat Irland bra mycket hårdare än många andra länder och nu har man kommit fram till att skattebetalarna inte längre har råd att finansiera den högre utbildningen.
Det är en sorglig slutsats men kanske inte så oväntad. Irland hade avgifter för samtliga fram till mitten av 90-talet då man valde att ta bort dem och låta den högre utbildningen vara fri för inhemska studenter. Det är trist att man inte behåller den linjen då landet förmodligen nu har som störst behov av att människor ska kunna välja att läsa några terminer på högskolan, för att rida ut den värsta stormen, och komma ut stärkta när arbetsmarknaden väl vänder.
Förslagen som förs fram på Irland nu är även rätt så bakvända. Studieavgifterna föreslås kunna se ut på en mängd olika sätt, antingen - regelrätta studieavgifter som man betalar per termin/år, eller - en avgift man betalar när man blir klar, vid examination (vilket bara borde leda till att folk väljer att inte bli klara...), och som tredje förslag - en extra skatt som de som utbildat sig får betala när de kommit upp i en viss lönenivå, värnskatt alltså.
Jag gillar inte studieavgifter, varken för inhemska eller för för studenter från andra länder och jag har svårt att se hur högre avgifter på kunskap och utbildning kan vara vägen att gå i dagens kunskapsekonomi. Vår svenska regering säger ofta, och får gehör för, att för att stimulera arbete så bör vi sänka skatterna på det, det som är billigt blir det mer efterfrågan på och fler får tillgång till det. Varför görs inte samma slutsats när det gäller utbildning? Är det innovation och kunskapsintensiva företag och tjänster vi ska konkurrera med, varför ska vi då göra det så mycket svårare för medborgarna att skaffa sig verktygen för att vara en del av kunskapsekonomin?
Det är en sorglig slutsats men kanske inte så oväntad. Irland hade avgifter för samtliga fram till mitten av 90-talet då man valde att ta bort dem och låta den högre utbildningen vara fri för inhemska studenter. Det är trist att man inte behåller den linjen då landet förmodligen nu har som störst behov av att människor ska kunna välja att läsa några terminer på högskolan, för att rida ut den värsta stormen, och komma ut stärkta när arbetsmarknaden väl vänder.
Förslagen som förs fram på Irland nu är även rätt så bakvända. Studieavgifterna föreslås kunna se ut på en mängd olika sätt, antingen - regelrätta studieavgifter som man betalar per termin/år, eller - en avgift man betalar när man blir klar, vid examination (vilket bara borde leda till att folk väljer att inte bli klara...), och som tredje förslag - en extra skatt som de som utbildat sig får betala när de kommit upp i en viss lönenivå, värnskatt alltså.
Jag gillar inte studieavgifter, varken för inhemska eller för för studenter från andra länder och jag har svårt att se hur högre avgifter på kunskap och utbildning kan vara vägen att gå i dagens kunskapsekonomi. Vår svenska regering säger ofta, och får gehör för, att för att stimulera arbete så bör vi sänka skatterna på det, det som är billigt blir det mer efterfrågan på och fler får tillgång till det. Varför görs inte samma slutsats när det gäller utbildning? Är det innovation och kunskapsintensiva företag och tjänster vi ska konkurrera med, varför ska vi då göra det så mycket svårare för medborgarna att skaffa sig verktygen för att vara en del av kunskapsekonomin?
torsdag 3 september 2009
Lägre krav på tekniska utbildningar
Vissa lärosäten med tekniska och naturvetenskapliga universitetsutbildningar väljer att sänka förkunskapskraven för att fler studenter ska vara vara behöriga och kunna söka. Lärosätena menar att det är viktigare med motivation än med förkunskaper. I mångt och mycket har de nog rätt, en motiverat student lägger ner mer tid och anstränger sig mer än en som inte är lika pepp på sina studier. Men samtidigt säger de att de själva självklart får lägga ner mer tid på att se till att alla studenter kommer "ikapp". Jag kan inte hjälpa att tänka att det är något galet med att högskolorna ska behöva göra gymnasieskolornas jobb. Samhället i stort och vårt näringsliv har behov av en välutbildad arbetskraft och det behövs många med naturvetenskaplig och teknisk utbildning men vi lyckas inte locka tillräckligt många att faktiskt läsa de ämnena. Är då lösningen att förenkla?
Jag läste någonstans en intressant slutsats som sa att ju högre välstånd ett samhälle når desto lägre blir intresset i befolkningen för att tillgodose sig med en hög teknisk kompetens, man använder gärna en iPod men är ointresserad av hur den har tagits fram och kan utvecklas vidare. Slutsatsen känns lite fatalistisk och jag hoppas att den inte stämmer men nått ligger det nog i att merparten av studenterna på många av våra tekniska masterprogram kommer från inte allt för välbeställda asiatiska länder. Är det ett tecken på bekvämlighet när svenskar i stort väljer att inte läsa en naturvetenskaplig utbildning eller har vi bara blivit mer intresserade av samhället vi lever i för att ett större välstånd ger oss ett större utrymme att fundera på det?
Hur som så kommer de lägre förkunskapskraven ställa mycket högre krav på lärarna och jag hoppas att de har tid och resurser att möta en klass med allt mer skiftande förkunskaper.
Jag läste någonstans en intressant slutsats som sa att ju högre välstånd ett samhälle når desto lägre blir intresset i befolkningen för att tillgodose sig med en hög teknisk kompetens, man använder gärna en iPod men är ointresserad av hur den har tagits fram och kan utvecklas vidare. Slutsatsen känns lite fatalistisk och jag hoppas att den inte stämmer men nått ligger det nog i att merparten av studenterna på många av våra tekniska masterprogram kommer från inte allt för välbeställda asiatiska länder. Är det ett tecken på bekvämlighet när svenskar i stort väljer att inte läsa en naturvetenskaplig utbildning eller har vi bara blivit mer intresserade av samhället vi lever i för att ett större välstånd ger oss ett större utrymme att fundera på det?
Hur som så kommer de lägre förkunskapskraven ställa mycket högre krav på lärarna och jag hoppas att de har tid och resurser att möta en klass med allt mer skiftande förkunskaper.
fredag 28 augusti 2009
Lyssna på Centerpartiet!
Idag har Centerpartiets ungdomspolitiska talesperson Annie Johansson gått ut och sagt att höjda studiemedel och ett höjt fribelopp är viktigare än fortsatta skattesänkningar. Hon och Centerpartiet har helt rätt och jag hoppas verkligen att de får de andra allianspartierna med sig. Tillsammans med Folkpartiet och Kristdemokraterna gavs vallöften inför valet -06 att studiemedlet skulle komma att höjas och vi studenter väntar fortfarande på att det vallöftet ska uppfyllas.
Studentorganisationer har en tendens att uppfattas som gnälliga och tjatiga för att de ständiga utropen och bönerna om ett höjt studiemedel aldrig tar slut, men att vi fortsätter är inte så konstigt. Studenter lever idag på de större orterna under vad som räknas som fattigdomsgräns och oberoende av vilken undersökning man tittar på så går studenter back eller precis runt varje månad. Det måste bli möjligt att leva ett drägligt liv som student vare sig man har barn, bor i någon av våra storstäder eller går in i högskolan efter att ha arbetat några år.
Jag hoppas att Moderaterna lyssnar på Centerparitet och att Folkparitet och Kristdemokraterna håller de löften de gav före förra valet. Ett höjt studiemedel är extra viktigt i år då det annars riskerar att minska till följd av en negativ KPI utveckling. Om det vore så att studenters kostnader hade minskat till följd av finanskrisen skulle det möjligen finnas någon rim och reson i sänkningen, men nu är det inte så. Studenters utgifter ligger på samma nivå som tidigare och de räntesänkningar som landets bostadsrättsinnehavare fått åtnjuta har inte kommit studenter till del. Det är knappast någon nyhet att studenter inte bor i bostadsrätt.
Jag säger som Annie, om Moderaterna kan hitta 10 miljarder till skattesänkningar så kan de hitta 10 miljarder för att stärka studenters ekonomiska situation!
Jag har även skrivit på Newsmill på samma tema.
Studentorganisationer har en tendens att uppfattas som gnälliga och tjatiga för att de ständiga utropen och bönerna om ett höjt studiemedel aldrig tar slut, men att vi fortsätter är inte så konstigt. Studenter lever idag på de större orterna under vad som räknas som fattigdomsgräns och oberoende av vilken undersökning man tittar på så går studenter back eller precis runt varje månad. Det måste bli möjligt att leva ett drägligt liv som student vare sig man har barn, bor i någon av våra storstäder eller går in i högskolan efter att ha arbetat några år.
Jag hoppas att Moderaterna lyssnar på Centerparitet och att Folkparitet och Kristdemokraterna håller de löften de gav före förra valet. Ett höjt studiemedel är extra viktigt i år då det annars riskerar att minska till följd av en negativ KPI utveckling. Om det vore så att studenters kostnader hade minskat till följd av finanskrisen skulle det möjligen finnas någon rim och reson i sänkningen, men nu är det inte så. Studenters utgifter ligger på samma nivå som tidigare och de räntesänkningar som landets bostadsrättsinnehavare fått åtnjuta har inte kommit studenter till del. Det är knappast någon nyhet att studenter inte bor i bostadsrätt.
Jag säger som Annie, om Moderaterna kan hitta 10 miljarder till skattesänkningar så kan de hitta 10 miljarder för att stärka studenters ekonomiska situation!
Jag har även skrivit på Newsmill på samma tema.
torsdag 27 augusti 2009
Studenter och bostäder
SFS har idag släppt en rapport som visar på bostadssituationen för alla de studenter som ka göra sitt första år på högskolan i höst. Situtionen är inte bra, av de städer med lärosäten som granskat är det bara Karlstad som visar upp en god boendesituation. Sannolikt så ser det bättre ut på de orter som har mindre lärosäten men att de största universitetsorterna inte kan erbjuda sina nyintagna studenter en bostad oroväckande.
I år har söktrycket till högskolan ökat markant, i snitt på 11 % jämfört med året innan, både beroende på större "ungdomskullar" och högre arbetslöshet. Dumt vore om ett stort antal av dessa högskolenybörjare inte får möjlighet att faktiskt på börja sina studier för att de inte hittar någonstans att bo.
I år har söktrycket till högskolan ökat markant, i snitt på 11 % jämfört med året innan, både beroende på större "ungdomskullar" och högre arbetslöshet. Dumt vore om ett stort antal av dessa högskolenybörjare inte får möjlighet att faktiskt på börja sina studier för att de inte hittar någonstans att bo.
tisdag 25 augusti 2009
Metta Fjelkner invigningstalar på Skolans dag.
Idag firas skolan över hela landet i arrangemang av Lärarnas Riksförbund. Ordförande Metta Fjelkner invigningstalar på Kulturhuset i Stockholm.
måndag 24 augusti 2009
Debatten kring CSN
Läser en mycket klok ledare i Borås Tidning där det konstateras att de regler som gäller kring studielån inte är helt logiska och särskilt inte när det gäller fribeloppet.
Ledaren i sig är en replik/fortsättning på den debattartikel som CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin skrev SvD där hon lyfter en mycket viktigt problematik
Studietiden skulle kunna lämpa sig väl för att skaffa barn för dem som så önskar. Men dagens regler talar tydligt om för studenterna att studier ska klaras av först, sedan ska vi vara välförankrade på arbetsmarknaden och sen kan det vara lämpligt med barn. Tveksamt är om vi kommer ha råd att vara så stelbenta framöver. Om medelåldern för slutförd högskoleutbildning i Sverige fortsätter vara 28 år kanske högskolestudier varvat med eller kombinerat med föräldraskap måste bli lättare. Sen måste även steget från studier till arbetsliv bli säkrare. Säkra studenter som vet att deras utbildning och kunskaper gör det lättare att ta sig fram på arbetsmarknaden och genom livet vågar mer, både vad det gäller familjebildande som att följa sina karriärdrömmar.
Risken är alltså överhängande att den student som offrar kvällar, helger
och sommarlov för att arbeta som tack för sitt slit får betala tillbaka på sitt
studielån. Än mer absurt blir detta system då man begrundar att CSN är ett av få
låneinstitut i världen som aktivt begränsar låntagarens inkomstmöjligheter och
därmed kreditvärdighet. Jämfört med den vanliga bankvärlden är CSN:s regler som upp-och-nedvända världen: ju mindre du tjänar desto mer får du låna!
Ledaren i sig är en replik/fortsättning på den debattartikel som CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin skrev SvD där hon lyfter en mycket viktigt problematik
CSN vill också lyfta fram studerande med barn och deras möjligheter att
försörja sig. Idag har vi en hög medelålder för förstföderskor i Sverige. Det är
ett långsiktigt problem om befolkningspyramiden får en felaktig proportion. För
några år sedan infördes ett barntillägg för studerande föräldrar, som säkert har
bidragit till ökad ekonomisk trygghet.
Studietiden skulle kunna lämpa sig väl för att skaffa barn för dem som så önskar. Men dagens regler talar tydligt om för studenterna att studier ska klaras av först, sedan ska vi vara välförankrade på arbetsmarknaden och sen kan det vara lämpligt med barn. Tveksamt är om vi kommer ha råd att vara så stelbenta framöver. Om medelåldern för slutförd högskoleutbildning i Sverige fortsätter vara 28 år kanske högskolestudier varvat med eller kombinerat med föräldraskap måste bli lättare. Sen måste även steget från studier till arbetsliv bli säkrare. Säkra studenter som vet att deras utbildning och kunskaper gör det lättare att ta sig fram på arbetsmarknaden och genom livet vågar mer, både vad det gäller familjebildande som att följa sina karriärdrömmar.
Kongresswebb!
Ni ligger kongresswebben inför Saco Studentråds kongress 2009 uppe. Här hittas redan nu alla viktiga datum och framöver kommer handlingar, anmälningsformulär samt information om kandidaturer att finnas. Titta in redan nu!
lördag 1 augusti 2009
fredag 10 juli 2009
torsdag 9 juli 2009
onsdag 8 juli 2009
tisdag 7 juli 2009
Almedalsveckan i lite perspektiv
Vilken fantastisk vecka det var. Jag kan bara konstatera att det var så mycket roligare i år än förra året. Förmodligen för att jag hade bättre koll på vad som väntade samt att jag detta år åkte i rollen som ordförande (inte tillträdande vice ordförande) och då fått vara den från Saco Studentråd som sitter med i panelerna. Inte dumt.
Våra egna arrangemang, seminarium om studentprisindex, mingel med ung med makt-tema och en heldag med tält på Donners plats funkade oerhört bra. Men bästa minnet av allt är nog mitt och Hermans, ordförande för SFS:s, brandtal på Donners plats mot studieavgifter. Var riktigt gött att kliva upp på en parkbänk, få magstödet på plats och föra ut vårt budskap, Herman har skrivit om det här. På tisdagen hade jag och Herman även en artikel i UNT.
Skrämmande var det att höra hur studieavgifter från flera håll talades om som om det finns ett system uttänkt i minsta detalj som redan är färdigt att sätta på plats. Diskussionen har dessutom även definitivt gått från att enbart handla om studenter utanför EES till samtliga studenter.
Våra egna arrangemang, seminarium om studentprisindex, mingel med ung med makt-tema och en heldag med tält på Donners plats funkade oerhört bra. Men bästa minnet av allt är nog mitt och Hermans, ordförande för SFS:s, brandtal på Donners plats mot studieavgifter. Var riktigt gött att kliva upp på en parkbänk, få magstödet på plats och föra ut vårt budskap, Herman har skrivit om det här. På tisdagen hade jag och Herman även en artikel i UNT.
Skrämmande var det att höra hur studieavgifter från flera håll talades om som om det finns ett system uttänkt i minsta detalj som redan är färdigt att sätta på plats. Diskussionen har dessutom även definitivt gått från att enbart handla om studenter utanför EES till samtliga studenter.
torsdag 2 juli 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
