Förra veckan tillbringade jag på Cypern på ett hotell som skulle ha trådlöst Internet men det visade sig enbart fungera i konferenslokalerna, mindre bra. Särskilt som det förra veckan hände en hel del i politiken som rör studenter! Förslag om avskaffande av kårobligatoriet skickades till lagrådet och det verkar som Sveriges studenter nu äntligen kommer att själva få välja vilka föreningar de vill vara med i. Det läckte lite från studiesociala utredningen om att studenter "bara" skulle ha rätt till fyra års studiemedel, Eva reder ut det på ett mkt bra sätt här. Även att utrednignen väntas föreslå en höjning av totalbeloppet i studiemedlet emd 400-500kr läckte ut, det vore en mkt välkommen ökning! Ett steg i klart rätt riktning.
Läser idag på DN-debatt att fem politiska ungdomsförbund hotar att lämna LSU om de inte slutar med att bedriva "ungdomspolitik" och i större utsträckning börjar koncentrera sig på sina käruppgifter. Dvs organisationsutveckling av sina medlemsorganisationer, ngt som kan vara allt från ledarskapsutbildningar till nätverk mm. Saco Studentråd har inte skrivit under artikeln men med tanke på det arbete vi la ner i höstas på att skriva motion och remissvar inför LSUs repskap så skulle vi nog kunna gjort det.
LSU är en fantastisk organisation när den gör det den ska, dvs erbjuder bra kurser, forum mm som stärker sina medlemsorganisationer. Men att prata om ungdomspolitik är tveksamt. Finns det ens en sådan? Är det inte snarare så att det finns en grön, en röd, en blå och dessutom flera nyanser av dessa? Olika politiska åskådningar kan ses ur ett ungdomsperspektiv, men att prata ungdomspolitik gör mig tveksam. Det är som att säga att det finns en viss politik som passar alla invandrare, alla pensionärer, alla småbarnsföräldrar eller alla män. Jag tror inte att någon av dessa grupper är så pass homogena att man kan prata om en speciell politik för någon av dem.
Jag hoppas att LSU tar åt sig av vad artikelskrivarna säger, den fråga LSU bör driva är att fler unga ska få tillträde till de rum där viktiga beslut tas. Därför stödjer jag LSUs Rösta 7 juni kampanj, att lyfta upp unga kandidater och att försöka få fler att rösta är ett bra sätt att visa på att unga är intresserade av att ta del i viktiga politiska beslut och att de är beredda att ta ansvar för dessa. Även om även denna kampanj självklart kan ifrågasättas, bör LSU driva frågan om ungas valdeltagande då de har en så pass många av sina medlemsorganisationer som är opolitiska? Hur främjar det deras intressen? Hur stärks Unga Schackspelare som organisation för att fler unga röstar i EP-valet, eller Saco Studentråd för den delen? Att det civila samhället och vårt politiska systems legitmitet som helhet stärks genom ett större deltagande kan man argumentera för även om andra skulle säga att det är precis tvärtom. Men om man köper det, att samhället stärks så kanske ungdomsorganisationerna också stärks, eller? Men det är att vara ute lite på hal is att dra den slutsatsen rakt av. Det här skulle kunna bli bra mycket längre men jag stannar här. Debatten om LSU lär fortsätta.
.jpg)
Sorgeprocessen
7 år sedan
Vari ligger skillnaden jämfört med studentpolitik? Studenter är inte heller lika i många frågor, däremot finns det saker som förenar dem genom att de alla är en grupp av studenter. Precis samma sak är det med ungdomar, det finns många saker som skiljer personer under 30 åt, men det finns också saker som förenar oss och en sån sak är möjligheten av att kunna vara delaktig och kunna påverka det samhälle vi lever i och den politik som bedrivs - oavsett vilken färg på skalan den har. Det är det LSU jobbar med, att ge ungdomar den möjligheten! Precis som att SACO studentråd, eller andra studentorganisationer, jobbar för studenters möjlighet att påverka sin studietid och de frågor som rör dem.
SvaraRaderaLinnea,
SvaraRaderaJag tycker det är bra att LSU jobbar med den möjligheten, att ge unga utrymme för att påverka och finnas med där beslut tas. Men att själva driva en "ungdsomspolitik" blir svårt då deras medlemsorganisationer driver helt olika sidor av samma frågor.
Liknelsen med studentpolitik håller jag helt med om men jag skulle inte säga att Saco Studentråd driver studentpolitik. Jag skulle snarare säga att Saco Studetnråd driver utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik ur ett studentperspektiv. Sen finns det flera andra studentperspektiv, SFS har tex lite annat än oss i vissa frågor och de politiska studentförbunden har sina.
Ponera att vi alla var med i samma sammarbetsorganisation och den började driva "studentpolitik". Vilken av våra olika linjer skulle den organisationen då företräda?
Ett annat sätt att ställa frågan är vad studentpolitik ska vara. Politik driven av studenter, som då skulle kunna vara vilken fråga som helts bara den företrädaren är en student, eller politik som rör studenter, som tex studiemedel och kårobligatorium som olika organisationer kan tycka väldigt olika om. Hur som tycker jag begreppet är problematiskt, studentpolitil likväl som ungdosmpolitik.
Jag tycker helt tvärt om. Tycker snarare att deras utspel är barnsligt och att de inte verkar ha förstått vad representativ demokrati inom organisationer handlar om.
SvaraRaderaVarför nominerar de inte fler ledamöter till LSU:s styrelser eller försöker via rådslag få gehör för sina åsikter.
Sedan har LSU en del märkliga synpunkter om att man vill lyfta ut rösträtt från myndighetsåldern och tidigarelägga den.
Men om det är vad man kommit fram till inom styrelsen efter diskussion/votering så är jag beredd att köpa det. Även om jag är av en annan åsikt.
Henrik,
SvaraRaderaAtt utspelet är barnsligt håller jag verkligen inte med om. Däremot kan man ifrågasätta varför detta kommer just nu. Den senaste tiden har LSU "skött sig" och kritiken kan delvis nu ses som lite orättvis då det under årsmötet beslutades att LSU skulle "återkomma med en strategi till nästa repskap för att stärka medlemsorganisationerna vad gäller ledarskapsutbildning och organisationesutveckling". Ska bli spännande att se vad den kommer innebära.
Gällande representativ demokrati så är det självklart så att i en politisk organisation så kommer alla åsikter som organisationen står för och alla beslut som styrelsen tar inte passa alla medlemmar.
Vad det mer handlar om här är organistionens uppdrag där det finns två tydliga falanger. En som vill ha ett opolitiskt LSU som är en sammarbetsorganistion för sina medlemsorganistioner. Vars uppdrag är att stärka medlemsorganisationerna för att de bättre ska kunna driva sina egna frågor, skapa sig ett utrymme i samhället och den offenlitga debatten eller vad respektive organisation nu har för syfte. En annan falang verkar vilja att LSU inte bara ska skapa plattformar och ge verktyg utan även föra ungas talan.
Vill man ha en politisk organistion så är det klart att representativ demokrati-argumnetet håller. Men i artikeln är de snarare ute efter en annan typ av organisation där styrelsen inte tar beslut i politiska sakfrågor. Där tog du själv upp ett mkt bra exempel, 16årig rösträtt, vilket är en fråga där medlemsorganisationerna tycker hemskt olika och vissa inte tycker alls. Vilket mandat har då LSU att driva den frågan och hur kan de medlemsorganisationer som inte själva tagit ställning ta ställning för huruvida LSU ska tycka så? (sen finns inte 16årig rösträtt inskrivet i den politiska plattformen då det försvann under remissrundan inför repskapet)