Igår kom jag tillbaka till Buc efter att ha spenderat ca 4h på att ta mig från flygplatsen i Norrköping till Charles de Gaulle, 139mil fågelvägen, och sen lite drygt fyra timmar till på att ta mig från Charles de Gaulle till Buc, ca 4mil fågelvägen, helt galet. Trött som allan var jag med då jag kommit tillbaka från gotland kvällen innan avfärd, alltså redan trött, samt att gårdagen påbörjades klockan fem på morgonen. I natt har jag nog sovit lite drygt åtta timmar men jag är trött ändå.
Almedalen var kul, mycket folk och många möten, intressanta seminarier med nya insikter. Jag har nog lärt mig mer än vad jag kan se i dagsläget, känner jag mig nämligen mest bara förvirrad just nu men det är en känsla som förhoppningsvis går över.
Samt, attans vad Arvid växer fort! Jag har varit borta i en knapp vecka och han ser inte likadan ut som när jag åkte. Rör sig mer kontrollerat, talar inte än men de ljud han gör låter mer artikulerade och är fler och han har fått en tand! Lite märklig tanke att när jag åker härifrån om två veckor så kommer jag inte träffa honom på ca 6månader, jag kommer få träffa en helt annat barn till jul, han kommer ju inte vara bebis då. Jag börjar få förståelse för alla tanter och farbröder som alltid säger till barn att de blivit så stora. Bestämde mig för några år sedan för att jag inte skulle falla i den fällan för som barn blev man sjukligt trött på att höra det hela tiden, men jag tror jag inte kommer kunna motstå. För han har ju blivit så stor!
Sorgeprocessen
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar