Avgifter i högskolan

I DNs huvudledare idag kan man läsa om något de kallar "onämnbara avgifter", regeringens förslag att införa anmälningsavgifter för studenter utanför EES gillas och det onämnbara de syftar på är att avgifter för svenska studenter.

Den svenska studentrörelsen, tillsammans med europeiska kollegor, har varnat för den smittoeffekt som avgifter för en grupp riskerar att få. Dvs att börja avgiftsbelägga en grupp leder väldigt lätt till avgifter för fler. När det gäller just studieavgifter så är det som vissa av kommentarerna på DN-ledaren säger att de svenskar som väljer att efter examen stanna i Sverige och arbeta indirekt betalar studieavgifter genom ett högt skatteuttag. Ska avgifter för svenska studenter införas måste skattesystemet ses över för annars kommer det inte bara vara bibliotekarier, arbetsterapeuter och sjuksköterskor som går back på sina studier. Ingenjörer, tandläkare och veterinärer riskerar att gå back de med och vad kommer då hända med motivationen att genomgå en högre utbildning? Och vad händer med kunskapsnivån i samhället?

Diskussionen om anmälningsavgifter är ändock intressant. Och att inte enbart begränsa avgifterna till utländska studenter kan ha sina poänger. Visst är det så att de utländska studenternas ansökningar är mer svårbehandlade och kräver mer administration och därmed blir dyrare. Men systemet blir lättare att utforma och administrera utan en massa undantag. Små avgifter för fler kan även leda till att stora avgifter för få kan undvikas och det är inte enbart utländska studenter som "okynnessöker" högskoleplatser. Det gör svenska studenter med. Jag ser heller inte att en öppning för anmälningsavgifter skulle vara att "rucka på principen om fri utbildning". Att betala för administration är en sak och för utbildning en annan.